SOM ETT VÄRDSHUS
Lyssnade på Hanna och Amandas podd idag och då läste dem upp denna dikt av Rumi. Så kände att jag ville förmedla lite poesi i bloggen:
Att vara människa är som ett värdhus.
Varje morgon nya ankomster.
En glädje, en deprission, en elakhet.
Hälsa dem välkomna och underhåll dem!
Även om de utgör en samling sorger som med våld tömmer ditt hus på dess möbler.
Behandla ändå varje gäst med värdighet.
Han kanske gör dig redo för ny sötma.
Den mörka tanken, skammen, ondskan.
Möt dem vid dörren, skrattande och bjud in dem.
Var tacksam vem som än kommer, för var och en skickat till dig,
En glädje, en deprission, en elakhet.
Hälsa dem välkomna och underhåll dem!
Även om de utgör en samling sorger som med våld tömmer ditt hus på dess möbler.
Behandla ändå varje gäst med värdighet.
Han kanske gör dig redo för ny sötma.
Den mörka tanken, skammen, ondskan.
Möt dem vid dörren, skrattande och bjud in dem.
Var tacksam vem som än kommer, för var och en skickat till dig,
som en vägvisare från underjorden.
Kommentarer
Postat av: mammi
Den var bra....:)
Svar:
Sandra Olsson
Trackback
