.

Som ni vet så började jag styrketräna i höstas, bestämde mig för att jag ville ha en starkare kropp. Så slutade med konditionsträningen helt och började hänga bland vikterna. Har väl alltid legat runt 61 kg men under hösten/vintern så gick jag upp till 68,3 kg. Det var ju ett medvetet val att gå upp, eftersom att jag ville bygga muskler. Dock lägger man ju på sig mycket fett också och speciellt jag eftersom jag åt iprincip vad jag ville under denna period. Vilket kanske inte var så jätte bra men äch :-) Men redan här när jag började bygga muskler och äta mycket hade jag betsämt mig för att till våren/sommaren skulle jag köra en deff och försöka få bort fettet och behålla musklerna. Sen när vi bokade Egypten så tänkte jag att det skulle bli perfekt att köra min diet innan det, så har hela tiden haft detta som mål. Men när jag vägde 68,3 kg så måste jag säga att jag faktiskt inte trivdes alls med min kropp, visst jag var starkare än vad jag någonsin varit men jag kände mig väldigt tjock, haha. Kunde inte ha några av mina kläder och nej jag trivdes inte alls med att väga så mycket. Såhär såg jag iaf ut då:

 

Sen har jag då sen den 2/1 räknat kalorier och legat på ett underskott på 1000 kalorier per dag och på så sätt gått ner 1 kg i veckan. Den sista invägningen nu hade jag gått ner 0.9 kg. Jag vägde alltså 56,3 vilket betyder att jag totalt under denna diet gick ner 12 kg, alltså exakt 1 kg i veckan, haha bra räknat av äskling (han hjälpte ju mig med hur mycket jag skulle äta osv). Så det blev inga 55 kg men jag är nöjd ändå men såhär ser jag ut nu iaf:

 

 

Så ja, vad kan man säga? Allt går fan bara man vill. Jag hade verkligen bestämt mig för att gå ner i vikt, att jag skulle fixa det här och vad kunde ha stoppat mig? Jo jag själv, det är det enda. Det är ju bara DU som påverkar vad DU gör. Jag kan säga att det inte alltid var svin roligt att gå upp tidigt på morgonen för att gå en morgon promenad och det har inte heller varit så kul att dricka en kopp te när älskling suttit och ätit en kanelbulle exempel. Klart det är jobbigt, det kan man inte sticka under stolen med MEN det var så värt det. Den känslan jag känner när jag kollar mig i spegeln har jag nog aldrig känt förrut. För första gången är jag faktiskt nöjd med hur min kropp ser ut, jag behöver inte hålla in magen eller ha på mig en pösig tröja för att dölja mitt fett liksom. Att äta en chipspåse är jätte gott och jätte värt när man väl gör det, i typ 10 min? Men den känslan som jag känner med min kropp nu, den är liksom hela tiden och det är just det som gör det så värt. Sen kan man ju äta godsaker och fortfarande vara smal, äter man någon gång i veckan och i rimliga mängder så är det ingen fara, säger liksom inte att man måste "välja" på att äta onyttigheter eller vara smal. Men jag vet att det finns många (även jag förrut) som kommer in i ett dåligt mönster där man trycker i sig massa skit varje dag och då blir det svårt att gå ner i vikt, att sträcka sig efter chipsskålen i soffan räcker liksom inte som träning.

 

Men sen måste man också tänka att alla är olika, vissa bryr sig kanske inte om dem väger för mycket och det är ju upp till dem. Man måste alltid utgå från sig själv och vad man själv känner och vill göra. Jag är en sån person som inte inte mår bra om jag inte känner att jag trivs med min kropp och jag kan faktiskt säga att så lycklig som jag är just nu har jag inte varit på VÄLDIGT länge och det är faktiskt mycket tack vare min diet. Att sitta i soffan och känna att "fettet" hänger över kan verkligen få mig att känna ångest och bli på dåligt humör haha. Men som sagt det krävs lite jobb för att gå ner i vikt, för om det var lätt skulle alla vara snygga och vältränade. Men jag vill även tillägga att det inte bara har varit jobbigt att göra detta. Jag älskar ju faktiskt att träna och vissa dagar har jag längtat till gymmet och mina invägningar har varit väldigt roliga, det är kul när man ser resultat ;-)

 

Så det jag vill säga med detta inlägg är framförallt: if it's important you'll find a way if not you'll find an excuse. Allt går bara man vill!! Så vad det än är du vill göra med livet, gör det och sluta hitta på ursäkter till varför du inte kan. Om det gäller träning och du vill komma i form, gör det då!! Man behöver inte gymkort, ät nyttigt och gå promenader? Skippa godispåsen och ät en frukt istället. Har du "inte tid"? Nehe men gå upp tidigare på morgonen då? Säg inte "på måndag börjar jag", börja nu? Det handlar bara om att bestämma sig och sen bara göra det. Det är fakiskt inte svårare än så.